...
..& förlåt då.
det har nog varit den värsta dan. hela mig gör ont
och det har inte krävts mycket för att få gråt i rösten.
vi har varit i Kristianstad. vilket va bra, jag slapp hela
tiden få påmminelse av problem. jag tänkte spara det
tills i kväll. det är kväll nu och jag hatar mig själv!
snesteg kostar olycka. jag blir erfaren.
A- var där. han är faktiskt fortfarande den sagoprins jag
kom ihåg han som. fast inte för min smak. sanna hande
nog inte banagt på något förslag, men hon var sansad
och jag är imponerad.
jag fick bevisat för mig själv att jag snackar för mycket.
jag hoppas förmycket och jag är helt enkelt för dum.
jag vet inte vad jag ska göra, jag vet verkligen inte hur
någonting skulle få mig att inte ångra allt i slutet. jag har
försökt, intalat mig själv lögner. fått mig på andra tankar
men jag gav upp när jag insåg att jag kommer aldrig att
kunna ändra på mina önskningar. jag har inte berättat
någonting för någon & att på egenhand förstå vad som är
rätt/fel sanningar/lögner gick visst inte för mig. endå bara
tillåter jag mig själv att påverkas av andra. & jag vågar inte
låta bli.
jag tog nog åt mig ord, för jag inser lite att det kanske aldrig
skulle bli bra. du tycker jag är orealistisk men för mig kan
allt bli realistisk bara men vågar. jag är för feg, för egoistisk
och jag förtjänar verkligen inte något annat. jag får skylla mig
själv helt enkelt.
när blev vi demoner
när blev vi martyrer för varandra
jag borde lära mig hålla käften!
