MISERY
klockan är 13.25 vilket innebär att fysik A nationella helvetes jävla provet är över
normalt sett borde jag andas ut, skratta åt all tid vi har lagt ner, tack mig själv
för min prestation, le åt att fysik A aldrig mer kommer att läsas, ha ångest över
att det kommer en B kust, tacka Bosse för allt stöd, säga till mamma att det gick
nog rätt bra, diskutera rätt och fel på rasten, övertala människor om att det är
mina svar som är de rätta, riva sönder formelpapprerna, lämna tillbaka linjalerna
alltså med andra ord andas ut..
...jag gör inte det.
klockan var 10.15 jag hade panik. inte för att det var sådär jätte svåra
uppgifter, inte för att jag inte klarade av det. jag skulle bara ut, allt som
fanns innanför var bara hur jag på en så smidigt sätt som möjligt kunde
ta mig bort där ifrån. puls 747, skakande fingrar, svättiga händer
(börjar jag hypeventilera.!?) mamma..
-henrik får jag gå på toaletten, och jag nästan sprang mot dörren.
-ja, men du får inte lämmna provsalen, du får ta den. (pekar)
-VA! och trotts att jag inte hade någonting där inne att göra så kunnde jag för en stund
lägga huvudet mellan benen och tvinga mig själv att gå ut och göra mitt bästa för att
få ytterligare tre timmar av konsentration.
10.45. det går inte mer, jag hade allt ihoppackat, kunde inte ens anstränga mig till
att låssas räka uppgifterna, det var omöjligtatt hittada sidan med vattnets värmecapasitet
och allt var bara bortförklaringar till varför jag så hastigt måste lämna provsalen.
hälsa, dödsfall, telefonsamtal, blickar - jag vill inte vara med om det här.
Viktor Frank - jag älskar dig!
kan han lämna två timmar innan vi ska gå kan jag!
jag träffade ulrik sen ringde jag mamma - & förlåt då.
