LILLY BUN.

jag är hemma, men med dålig kännsla i magen. ta mig tillbaka en vecka och
jag vill ut i kväll och jag vill komma in. jag är motiverad men endå inte samma
sak. jag tror nog inte att det blir något med berusningen i kväll. det känns inte
så trotts att jag nog inte skulle säga nej till någonting just nu.

sanna är hemma och allt är precis som vanligt. faktiskt. det är konstigt hur allt kan
komma tillbaka till sin vanliga ordning på bara två dagar och fast att vi vet att det
bara är 2 dagar kvar så låtsas vi inte om någonting. jag är nog tråkigare an vanligt
men jag kan inte hjälpa det.
jag kan inte hjälpa någonting trotts att jag vet att allting hänger på mig. jag har helt
enkelt för mycket som tynger just nu och det får en till att inte ta tag i någonting.

iaf igår tog jag meg samman och - ett meddelande mottaget ingenting.

jag förväntar mig för mycket av andra människor. mamma sa åt mig att jag åter igen borde inse
att "ensam är stark". kanske är det tanken jag borde vänja mig vid. för det är ju tydligt att det är med
det uttrycker jag formar tillvaron. medans mormor säger. "man måste stå ut med mycket jobbigt
här i livet. trotts att man inte vill." jag tänker inte så ut med ett jävla skit. men jag vill ha dig!

jag ska jobba på Janssons Blommor i dag. med carina i kassan och hennes
granskande blickar skrämmer. jag är fantasilös och orklös men hur konstigt är
det när man ser hur tillvaron formar sig åt helt fel håll. jag kan inte påverka.
eller det kanske jag kan men så fort lyckorus kommer för korta ögonblick är jag
lika snabbt tillbaka på noll.

jag längtar till skolan. jag saknar tryggheten av människorna runtomkring en som bara ser
det ytliga. vi är alla ytligaskal och det är bara få människor som egentligen ser en på riktigt.
jag hade nog kunnat visa allt för dig. men jag vill heller inte vara den som tar saken i egna händer.
kan vi inte bara spola tillbaka så jag får göra situationer annorlunda. kanske hade man vaknat
med ett leende på läpparna då. kanske hade man sett saker lite annorlunda. och kanske hade
man varit lite mer mottiverad till att överhuvudettaget finna sig till det liv man tydligen har.

uh. kan man få en dagbok att låta med depprimerad.
vad har jag att klaga på?
sanna är hemma och jag älskar det!

hej.