LILLY BUN.

emelie har gått och lagt sig
mina nätter med sömn känns för överskattat.
det är inte jag.

jag hade gärna suttit kvar ute på trappen några timmar till.
jag hade gärna delat några tankar till.
det måste väl finnas ett slut?

om 50 minuter är det juni. jag har längtat rätt länge.
men småsaker kan få än att ändra riktining.
det regnar ute i kväll. jag tycker inte om regn.

i morgon åker vi. ett sista samtal & nu är det helt
säkert. jag har problem med vad man ska ta på sig.
jag är rätt rädd, men på ett bra sätt.
jag tycker om att vara rädd och förväntansfull. (om det leder till något bra.)

sanna är på daté.
jag är inte avensjuk.
jag står kvar.

(& om jag sa att det var sant, skulle jag tro på mig själv då?)

---

du bekände du fått framtiden sänd i en dröm:
"den är blommor, sol, explosion och evig sömn"

det var sten mot sten, en hjärtattack
det var bly mot bly, en puls ur balans
detta lilla fel jag lovade mig släppt.
& nu, vacklas jag tillbaks igen??

---

jag vill inte, men jag gör det.
min natt gick ut på att stirra upp i det vita spetstyget.
jag tänkte ingenting, jag ville inte känna någonting.
du vet ingenting om mig!

---

när solen vaknar vaknar jag och dagarna försvinner så fort nu.
i fredags klarade jag min engelskaredovisning,
igår läste jag ut boken hur vi ska skapa våra liv.
idag fick jag kallelse till ett tidigare än beräknat uppkörningsprov.
i morgon betalar jag min o-önskade faktura på sjuhundra kronor.
i morgon är det tio dagar kvar i skolan.
i måndags fick jag reda på fysikresultatet.
idag skrev jag klart min svenska sammanfattning.
& jag hatar redan hösten.
det gjorde vi redan då.

snart är det juni & jag älskar det!

---

om allt blir som planerat väntar jag på emelie på stationen på fredag vid sex.
kvart över kommer stefan, åker till h-stad. möter Staffan. (som spelar i ett band.)
det är liksom redan bestämt, men det låter fortfarande lite för bra.
vi ska inte in på B&B, vi ska bakom scenen. åka i bussen, sova på hotelet.
emelie - vilka tror vi att vi är!? (ha)

http://www.bullet.nu/

jag fick en innom-mig-känsla
den gjorde ont.
(det har varit för många bra dagar.)

And don?t you look for me, because I could be anywhere.
In someone else?s house.
In someone else?s arms.
With someone else to warm the pain away.

What can I ask of you?
What would you want from me?

jag tror jag lyckades ganska bra. jag tror aldrig att du såg igenom mig.
jag tror inte du vet hur nära du kommer inpå. & hur nära jag faller. för det
var det som va min mening. inget annat. jag skriver mellan raderna.
det är ansträngande att inte våga uttrycka sig äkta. jag vet att det är bäst.
för dig.
för mig.
& jag vet att du vet mer om mig än så.
förlåt.

---

det ringde en man till mig i dag på morgonen. han sa att han var från stockholm.
och riktigt så hade han den där stockholmskan. han var otäck men jag ville inte
lägga på. han visste vad jag hette. & frågade mig om mer privata saker. jag svarade
inte & svarade jag så ljög jag. hans egentliga syfte va att köpa en balklänning
som ligger på blocket. (jag trodde aldrig att han var seriös.) men han lät så trovärdig.
han kommer på fredag. borde jag vara rädd?

jag är trött och orkar inte gå och lägga mig.
det känns som att jag sover för mycket, det
är inte likt mig men samtidigt är jag rätt för
falla tillbaka till det normala o-sovandet.

jag har ansträngt mig 20 minuter på min svenska inlämning, räknat igenom 3 hasse uppg.
egentligen borde jag vara nöjd med dagens prestationer för längesen. jag måste göra klart!

---

jag väntar på ett sms. 
det borde komma snart. 
ett gensvar.

bara för att man är förväntansfull inför helgen så kommer någonting gå snett.
så är det alltid. varför skulle det bli anorlunda den här ången.
vi kommer nog inte finnas med på gästlistan,
vi kommer nog inte få inträde backstage,
vi kommer nog inte komma iväg till h-stad,
vi kommer nog inte va med på efterfest med bandet.
JO!
 

               
        

vi vaknade och gick, ingen ville egentligen men jag kunde inte låtabli att ha ett
leénde på läpparna när vi småpratade om helgens upplevelser och händelse.

det är skönt att det finns två personer av lite samma sort
som har lust med samma saker och lite samma åsikter
om hur helgen skulle utspelas.

fredag- & vi va i össlöv på 18-års fest. lekte, åt & hade allmänt samkväm.
det var bara jag och emelie som hade fått vinflaskor med oss & det var bara
jag och emelie som kom med in i taxin till stan.
med mindre förväntningar och mer salongsberusade satte vi oss i tältet för
att hoppas på ingenting men endå tillräckligt nära för att inte släppa blicken
på det som såg ut att vara alldeles för bra.

jag hade mer seriösa ord med min (dåtida) bildlärare
& utan att jag bett om någonting var det han som stod
för ölen. & jag hoppas han inte menar fullt allvar med
allt han sa. 
han med mustage & skinnjacka som varit en av mina anledningar
till platsbyte presenterade sig som Staffan (& spelar bas i ett band.)
det blev mer ett fånigt o-imponerande. trotts det var det där vi
hamnade på efterfest. trotts det var det där vi på lördagen hamnade
på förfest.

lördag- & jag hade sovit tre timmar innan klockan ringde och jag hatade mig själv
för att jag hade lovat bort mig jobb janssons. jag som aldrig blir bakfull fick period-
vis smyga in i fika rummet för några minuters "sitta ner".

när emelie ringde för att påminna om sin ankomst var jag rätt så nära på
att skippa utgång lördag. men jag vet att jag aldrig hade & vi körde vårat
eget språk fram till ågårdsvägen. rädda för att öppna dörren, rädda för att
hamna i fel gäng. (igen). vi öppnade flaskorna & jag tycker om att dricka
vin tillsammans med emelie. Staffan (som spelar bas i ett band.) försökte
imponera med sina låtar & sina konserter. vi små pratade och planerade
inför kommande helger. jag önskade rätt mycket att han ägde ett par andra
skor. & vi hade svårt att sätta in honom på en speciell typ. : )

taxi - mini grekland. 
stan - chapplins.

det var rättså mycket folk och vi hade rättså kul.
allt var lite typiskt oss men endå lite inte som vanligt.

henrik var ute & jag betsämmde mig för att inte lägga in en stöt på min matte-lärare.
larch var ute & han hade tightare jeans än vanligt.

matilda var rättså borta hela tiden och hon fanns inte där när allt var slut.
vi var rätt många och rätt blandade. ingen ville nog egentligen följa med 
honom hem & det blev mer ett hastigt hej för att istället fortsätta efterfesten
hemma hos mig med några mindre i gemenskapen.
det blev typ inte som vi hade trott men riktigt bra endå.
Staffan (som spelar i ett abnd.) trodde fortfarande att han kunde imponera
men jag förstod inte hans förklaringar och orkade aldrig fråga. det var ljust ute
och jag fattade heller aldrig hur mycket klockan egentligen var. men när
alarmet ringde och det var meningen att jag skulle upp och jobba trodde jag
aldrig att det kunde vara sant. 
det såg nog rätt dumt ut när vi
gick ner för gatan och hälsade
på människorna. jag skämmdes
lite för mina grannar. (för vad ska man egentlige tro.)

jobb janssons och jag vågade aldrig säga att jag inte hade sovit någonting
& att jag fortfarande kännde mig berusad och att det var nog inte så lämpligt 
att jag stod i kassan i dag. hon var arg och jag gjorde mer fel än vanligt.
men det var söndag och inte så mycket folk. 
jag han nästan inte ens komma hem innan
jag skulle jobba pizza hause. 
& antagligen var jag så trött så jag blev pigg 
för jag var allmänt flummig det gick trotts allt
bra. emelie var där och höll mig sällskap.
Staffan. (som spelar i ett band.) var där och
han hade sina fula skor på sig. jag sa till 
emelie att det va ganska synd att han hade
fula skor för annars hade han varit ganska
snygg. vi lyssnade på L-W & om allt blir som 
planerat står vi med på gästlistan på fredag 
med inträde backstage.

med andra ord hade jag & emelie riktigt kul i helgen.
& med andra ord så lyckades vi riktigt bra.
 

 

hej.

i dag är det fredag i kväll blir det fest.
i morgon är det lördag i morgon blir det fest.
(förra helgen sa jag att jag skulle lägga av.)
(jag & emelie ger varandra dåliga vanor.)

det är o-menat att alkohol ska medtagas i
kväll. jag har redan packat ner för två.
(gör det mig till en dålig människa.)

min engelska redovisning är avklarad & min svenska redovisning är avklarad.
såhär i efterhand skäms jag lite över mina prestationer men överlag va jag inte
sämre än någon annan. jag  förstår inte hur det ska gå för (oss) i  framtiden &
jag ser inte hur vi ska kunna bli bättre.

---

emelie har bott hos mig i veckan.
om planerna blir som tänkt stannar hon kvar i natt också.
emelie är en såndär skön person man inte det minsta
behöver anstränga sig att verka rolig, göra sig till eller
skämmas över något för. hon ser nöjd ut även om man
känner för att hålla käften tio minuter i sträck. (vilket är ovanligt.)
men endå. det är sätt skönt.

vi brukar klaga till varandra över våra problem
gråta inombords och  sucka åt att världen är
full av orättvisa och det är tur att vi kan hitta tillbaka
till varandra ibland. när alla andra tycks dra sig
från umgänge. vi brukar säga att vi aldrig skulle
bry oss om nån jävla kille, att vi aldrig skulle få
ångest på kvällarna över sne-steg eller svek.
ibland är det jag som faller dit & du som tårkar mina tårar.
ibland är det du som ligger där och jag som drar dåliga
skämt för att få dig att le.

vi är nog lite sånadär människor som alla egentligen borde hata.
det är okey för både dig och mig bara vi får har våra svackor iblan.
vårat måtto brukar va att aldrig banga. vi brukar aldrig banga.

vi är inte som dom.
vi blir aldrig som dom.

(i kväll ska jag vara billy.!)

hej.

"hon pratar inte om det, men jag tror det tar ganska hårt på henne"

efter att ha suttit 30 minuter öga mot öga med min mentor
och mamma brevid. (fast på min sida.) insåg jag att mina
dåtida handsvetts perioder garanterat hängde på nervösitet.
jag hörde mig själv hitta bortförklaringar jag aldrig trodde jag
skulle komma på. jag skyllde på allt annat. log med mitt
bästa leende. men inte ens det fick honom till att låta bli.
han har blivit lite av en svalerbytta i mina ögon!
jag är arton år nu. du skulle kunna berätta för mig i enrum.
jag trodde aldrig jag skulle kunna blir rädd för henrik.
men jag var faktiskt riktigt rädd.

---

mamma fick mig att gråta i dag.
sen fick hon mig att le igen.
jag tycker mycket om min mamma.

snart kommer emelie. vi ska fika tretton,
se live musik och gå på modevisning.

Senaste bandsläppet:
Sugarplum Fairy
The Tough Alliance
Elias & the WizzKids

nisse har sovit hos mig i natt. det var meningen att vi skulle premiärligga tältet.
det blev inte så. men det blev bra endå.

vi hade picknick i backen med span över charlies,
åkte om kring på jocke, käkade yoggie, gick på stan
by night och emelie konsumerade för många cigg.

i dag är en ganska jobbig dag. jag har sovmorgon till kvarit i 10.
endå var jag uppe vid fem, endå ska jag till skolan kvart i åtta.
fast den här gången var det inte riktigt frivilligt..

jag skämms faktiskt lite över mig själv för det senaste veckorna.
jag tror inte jag hade resonerat på något annat sätt om det hade
hänt igen. men det var mycket jag aldrig hade trott om mig själv.

i går åkte jag årets första inlines runda.
jag hade glömt hur kul det var. när det går
riktigt fort kan man knappt låta bli att le.
jag tänkte faktiskt ringa dig i går.
tänkte fråga om du var sugen.
sen kom jag på att du är nog inte så sugen.

jag städade mitt rum, klistrade in kort i mitt nya album.
målade de sista mönsterna på mitt leopard tält.
anledningen till varför jag gjorde massa mer meningslösa
saker hängde nog mest på att ignorera mina fysik-böcker
utan ångest. det inte bra, men det gick rätt bra.
& fortfarande känner jag ingen lust till att panik-plugga de
sista timmarna innan prov-tid.

jag gjorde en ny konstaterande lista i går.
konstigt nog mår jag alltid bättre efter att
ha förklarat varje menind med "du" form.
det låter mer lågiskt när jag ska påminna.
endå kunde jag inte få mig själv till en punkt
med bättre prestation i skolan.

jag har sovmorgon i dag. jag vet inte varför jag är uppe.

F.

jag drömmer mig bort till hennes liv när jag blir mörkrädd och
glömmer allt farligt. jag tänker på hur fint och varmt och vakert allt är där
hur alla glömmer att gömma sina leenden. jag tänker på henne jag borde
gå brevid jag borde också vara där nu.
ändå känns det bra att få längta
för jag vet att läntan inte blir så lång
bara så lång jag gör den.
det är snart sommar lov.
(jag har saker jag måste få färdigt tills dess.)
(jag har saker som måste tas tag i tills dess.)
(jag har saker jag måste ändra på innan dess.)
jag klarar mig nog tre veckor till.
allt är inte så hopplöst.
men jag tycker inte om det.

skulle nog behöva någon som tvingar mig till mycket.
skulle aldrig stå ut med att
stå ut. 

är det dax att förändra sig
vägra var den man är?
 

---

helgen har varit rätt så undrabar, det blir lätt så när sanna kommer hem
och allting förändras till det possitiva ur allas perspektiv. (till&med mitt.)
vi har inte gjort så mycket spännande egentligen, för mig är det tillräckligt
att du finns här lite då och då så man inte glömmer hur bra det kan bli.

jag har fysikprov i morgon på hela vårterminens kapitell.
jag har gömt undan böckerna hela helgen. eller jaa hade
inte ens plockat fram dom från ryggsäcken. & nu ligger
dom på köks bordet. o-öppnade, o-rörda.
jag förvånas inte över mitt dåliga samvete.

det är sol ute.
hej.
F.

..& det är inte här.

så hamnar jag här endå. till det som tycks vara mitt andra
jag och kanske till&med är det. (jag kunde inte bestämma mig för att sluta.)

jag tänkte egentligen inte skriva någonting. bara det att jag klarade inte
av att ligga själv i mökret och vara rädd. det bor en psykopat på gatan &
redan innan telefonsamtalet väckte mig var jag rädd för det som fanns
utanför fönstret.

mina mitt-emot-grannar bråkar och skriker på varanndra.
jag har länge suttit och iaktagit varje rörelse, hört varje ord.
tänkt mig själv in i situationen med ett nyrenoverat hus
tillsammans med någon man älskar. det låter för o-verkligt
i mina öron. jag tror aldrig jag kommer att vara något man
kan dela resten av sitt liv med.
jag är för konstig för det.
lika bra det.
godnatt.

allting blir så lätt så bra,
(som det brukade vara.)
(som det hade kunnat vara.)
(som det aldrig på riktigt kommer att bli.)

det är meningslösa småsaker. som att köra omkring i en bil,
bläddra i tidningar, äta frukost runt köks-bordet, fika roddy´s.

"vardagliga" problem blir löjliga. och jag håller med dig.
bara det att det fanns ingen här som kunde säga saker
till mig lite tidigare. allt han inte bli försent..

jag låter kanske mest patetisk, men ni skulle aldrig fatta min skillnad
av att ha sanna hemma eller ha sanna långt borta. -jag älskar dig!

I will be gone when you wake up
no embarrasing breakfast, I swear.


Could I be with you?
Can I be with you?

jag förstår inte dig. inte alls. men jag försöker nog inte ens.
saker som varit o-klara blir lätt självklara. och jag förnekar
ingenting av hur du resonerade mina tankar.

sanna har maginfluensa & igår fick
Lill-flicka kattungar I MIN SÄNG.

jag har inte så mycket att skriva egentligen. jag förstår dig men,
jag förstår mig också.

vi levde då och gör det fortfarande
kommer ihåg saker som aldrig glöms
saker vi gjorde, saker vi sa
saker som aldrig mer blir som
förut.

sånt som är borta är försvunnet
kommer inte igen
men minnen och känslor finns kvar
fastän man inte vill behålla dem
förvinn.

---

allt blir inte alltid som man hoppas.
jag hade kanske kunnat anstränga mig mer.
men det är bara om ni accepterar mina röda ögon.


det är skönt att sanna är hemma.
tyvärr kan jag bara inte förtränga helt.

förlåt.

 
jag borde ha lyssnat på olle hela tiden.


I DAG ÄR DET ONSDAG!

sanna bad mig försöka tänka positivt.
jag gjorde ett försök.
men efter en dag som den här är det inte så jävla lätt.
imorgon tänker jag inte gå hem från skolan, inte ens
om det regnar. det är bara i morgon också, sen är det onsdag.
jag saknar dig hemma. & jag är så fruktansvärt trött på allt.

Have you ever had the feeling that no one really knows what you?re all about?
And when you try to show them they all have things to do tonight, tonight?


det var väl som med allt annat. ett fånigt påhit om att saker skulle
bli lättare eller mer enkelt om man helt förnekar det ett tag.

men också som med allt annat, det kommer tillbaka.
kunde det inte bara väntat till efter helgen.
onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag
upplever jag hellst utan tårar. jag har längtat för länge.

jag hade bestämt mig i dag för att inte säga någonting till någon
om mina nuvarande resonemang. jag vet att jag har svårt att hålla
käften & jag vet att ni tycker jag är dum i huvudet. jag kan inte hjälpa det.
jag vågade endå bara påbörja det jag mest hade behövt råd eller
klarhet till, men också. det hade nog inte spelat någon större roll.
för mig är det förmycket sträven efter förståelser. & jag ger upp för lätt.

<3

söndags-hat.

det slutade mer o-väntat en allt som han utspela sig.
jag satt på en sten i en hamn och såg solen går ner
på den rosa himmelen. det var vackert, men jag grät.
du spelade AC/DC i bilen, jag tycker inte om AC/DC.
du sa att du älskade mig, jag sa att jag älskar något
hellt annat. jag tror inte du talade sanning. vi såg en
älg, och jag bad dig inte sänka hastigheten.
det kändes bara som att det inte hade spelat någon roll.

jag var rädd, för jag hade ingen kontroll.

det enda jag kan göra är att sätta på de där låtarna
ta fram de där bilderna och tillåta mig att gråta.

jag vet inte vad det är ni begär att jag ska göra.
jag vet inte hur jag ska göra någonting utan att det blir helt fel.
men det gör precis lika ont hos mig, bara det att jag måste förneka det.

jag har aldrig varit så osäker på mig själv som jag är nu.
jag har aldrig gråtit så mycket på så kort tid som jag gjort nu.
vad spelar det för roll hur jag mår.
jag förtjänar väl det.
det är jag som kommit fram till slutsattser. 
det är jag som (inte) på egen hand tvingat mig att stå fast vid det.

egetligen förstår jag men jag vill inte förstöra - för mig.
varje ord, varje mening & alla blickar har en annan betydelse
än det jag intalar mig skulle kunna menas.
klart som fan att jag svarar, men ibland finns inte de rätta orden.

det finns inga ord som skulle kunna få någonting till så jag önska det
vore. eller så är det just det att dom finns där så klart jävla tydligt.

(& dina texter kunde lika gärna skrivas utifrån mina
jag vågar inte vara offentlig. jag vet hur det slutar &
fast att jag vet att jag är fel så kan jag inte lägga av.)

förlåt räcker inte långt.
-jag är för feg.

enable to bring out the something
you want to know beneath the snow.

det finns för mycket motstridda saker för att jag ska reagera normalt..

18.11
 
woho!

18.21
NU SKA VI ÅKA MC! 

18.55
Waaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah!
emelie fixar sitt hår och jag har allmänt damp!




18.15
frida har valt kvälls out-fit emelie rotar i hela fridas gadrob
det gör mig smått irriterad men endå..


  


19.39
snart kommer pontus och robin.
 & rooooobin kom! (en stund)




emelie öppnas sin vin flaska nu.
vodka eller vin
vodka eller vin
(snacka om töntigt inlägg!!)
men vaddå?

21.16
robin är här, pontus är här.
vi orkar inte uppdatera några bilder.
ja är full och du är full och jag älskar faktiskr dig. vad folk än säger!!

21.51
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah.
emelir har inte pirsat sin läpp
& jag har inte pircat min kind.
varför kan det inte alltid vara så här.
& varför avarar du inte mina mess.
FILLLLAAA!!!!!!!! varför är du inte med!!!!!!

22.36
sista inlägget antar jag
emelie är ute med robon
jafg råkade hamna i ett rum ensam med pontus...
vad det meningeg!!!!!!?
NEJ!!
ibland blir det inte som man tror..

skulle det trösta om jag sa att jag vet precis hur det känns
att jag har varit med om precis samma sak för inte alls så
länge sen. & skulle det göra någon skillnad om jag sa att
det fortfarande kan göra lika ont. att det kommer att hålla
i sig och kommer komma över en bara genom små små ord.
allting behöver inta vara svart på vitt
och jag har frågat mig själv tusentals
gånger varför jag gick emot saker jag
höll så högt. jag har inga svar att ge mig.
jag har ingen jag kan fråga. endå var
allt så uppenbart självklart. & jag hatar det!

för en månad sen var det precis tvärt om.
det var jag som ringde till dig, det var jag
som skrek och behövde förståelse och
intalningar om att du duger som du är.
ingenting blir likadant med telefonsamtal.
ocg ingenting kan bli lika bra som min syster.
jag saknar dig!



för du vet och jag vet att du gör rätt...

jag faller så lätt för alla ord. jag hatar att jag gör det.
& det tar emot jävligt mycket. jag är många gånger
så nära på att skriva fel ord, välja fel tonläga.
för en gångs-skull tvingar jag mig själv att tänka igenom
varenda handling i förväg. det är inte jag.
och jag vill inte behöva göra det.
saker som blivit en strävan att lägga bakom sig kommer
för lätt fram. det var fredag i går efter tio var jag ensam 
med mitt rum, samtidigt som jag lite tyckte om det lovade
jag mig själv att aldrig mer utsätta mig för att vara ensam
med mitt rum en fredagskväll.

jag var på bio med fredrik. tyvärr var den riktigt dålig och jag var mest 
kissnödig hela tiden. (& dom hade sagt till mig att inte hålla mig längre
perioder, för att förhindra påfrestning av min nedre mag-del.)
det spelade ingen roll, jag trivdes i situationen endå och hade hellst
inte gått hem.

jag förstår inte hur ni kan tycka jag gör så fel, när det känns så rätt.
eller är det bara jag som ignorerar för att slippa uppleva.
det kommer nog aldrig bli riktigt rätt med mig.

jag låg med smärtor i magen,
ångest över hur jag resonerade. & egentligen ville jag bara
göra det jag hade blivit förfrågad. och det var nära, men
någonstans vet jag att jag skulle gjort fel att vi väljer själva
hur vi ska leva våra liv.

oh. nu snackar jag bara massa skit. vet inte hur jag ska skriva. det var för mycket jag
vill ha sagt för att få det till ett samanhang. om 20 minuter ska jag jobba janssons.
jag borde kanske få mig iordning.

---

förlåt!

(sveda & värk
hjärta & smärta)

mamma har två nya väninnor. ibland önskar jag att de va mina väninnor
istället för mammas. mest tycker jag om deras män. vi träffade en av dom
på sjukhuset. han pratade med mig och han har sådär mystiskt skägg.
i går va vi hemma hos den andra, han fick min e-mail och jag fick låna två
par jeans av honom. han har sånnt där mystisk leénde som mathias hade.
det är konstigt när jag möter någon utav dem för varje gång får jag den där
känslan av att egentligen vill jag också träffa någon att leva med, och skaffa
barn med. någon som är som nån av dom. det finns nog bara två.
jag kommer nog alltid att vara självständig.

du bekände du fått framtiden sänd i en dröm:
"den är blommor, sol, explosion och evig sömn"

---

jag har ont och ingen lust att plugga.

jag vaknade & grät. kunde inte röra mig utan fruktansvärda smärtor
i magen och överallt. tvingade mig upp men föll ihop på golvet.
vågade inte ropa på mamma, kunde endast hata mig själv för
gårdagens misstag. & jag var rädd men kunde inte förflytta mig
någonstans.somnade i fosterställning och önskade att det skulle gå över.

det gick aldrig över & jag kunde inte stå rakt.
jag tycker mycket lite om sjukhus
& jag tycker mycket lite om väntrum.

dom gjorde mindre behagliga undersökningar på mig
och jag som så många gånger sagt att jag aldrig skulle
sätta mig i samma situationer som min syster.
jag fick sådär tusen privata frågor och jag fick se mig själv
innuti på en stor-bilds-skärm.
mamma trodde jag skulle bli oppererad.
jag trodde jag var gravid.
men det var tydligen äggstocksbristning.

man vet inte säkert men jag får ta smärtstillande
& stå ut så kanske det blir till något bättre.

uh.

i dag när jag satt brevid mamma på väg hem från växjö
va det nära jag sa hur mycket det kändes som jag
älskade allt. som att allt skulle kunna ha varit som något
för längesen. vi pratade om allt, & saknade sanna ihop.
sen kom vi hem och jag insåg hur fruktansvärt jävla kallt
här är. jag har tänt ljus i hela mitt rum & man kan se
igenom akvariumet igen. men du är inte här & det känns. 

spärrar vid varje
val och rädslan tar skepnad,
av nånting som förbjuder mig att välja
det kanske blir lättare så.

du kanske blir lättare så.

jag har mest stört mig på allt och alla i dag.
ville bara hem när jag kom till skolan och orkade inte diskutera med
någon. filla åkta till växjö. kanske var jag bara avensjuk. eller mitt humör
kom nog tidigare. eller så var jag bara trött. jag hatar att jag inte klarar av
mig själv när det blir mörkt och normala människor sover. 
det är säkerligen mitt focuserade på motsattsen som håller mig vaken.
ibland önskar jag mig piller, men just nu hänger det nog på andra saker.

(det är bara att inse det som alltid funnits framför dina ögon.)
det går inte att värma händerna i någon annans händer när
den som är någon annan inte finns.

utanför mitt fönster går solen ner
och jag försöker blunda, försöker glömma
men det enda jag gör är: kommer ihåg..

i morgon 8.55 ska jag ta bussen ensam till växjö.
jag vill inte, men jag måste. i sånna här samman-
hang känner jag mig fortfarande för liten för att
klara mig på egenhand. jag är arton nu. jag klarar mig själv.

godmorgon onsdag.
jag har prestationsångest till max.
insåg att jag har för mycket framför mig
för att kunna lägga det bakom mig minuterna
innan sömn. jag har nog varit en dålig-
människa i mitt förra liv.

 

jag gick förbi, inbillade mig att jag inte märktes av dig.
inbillade mig att jag struntade i att du satt där.
varför ska det göra så ont att gå emot, när jag inte
vill känna någonting.
jag ser hur du välbefinner dig i min situation av osäkerhet.
medvetet dina småsaker hade lika gärna kunnat vara en
smäll på käften. jag skulle aldrig klarat av att hålla tillbaka..
ibland känns det som att allting bara är mitt fel.

låt mig va!

jag hade tagit ner himmelsängen i går.
stoppat in kanterna under madrassen.
stängde in mig & det blir aldrig lika mysigt
ensam, men jag älskar att ligga under
och fantisera om mer lätta saker.
jag somnade. & saker blir inte alltid som
man tror..  

hör du sången dem spelar på radion?
varje ord verkar handla om dig.

jag önskar endå ibland att jag bara kunde göra som
människor säger till mig. som nu. jag borde, det låter
så lätt, men kan jag? & vill jag?

jag pratade med sanna i dag.
& jag blev faktiskt arg, hur kan
hon påstå sånnt hon inte vet
någonting om. hur kan hon veta?
jag förnekade. ändå, hon har nog rätt..

måndag & jag har varit lite som vädret.
ena stunden är det solsken och andra ösregn.
det är svårt att hålla minen när saker blir så tydliga.
sånnt jag lättar kunde förtränga för några dagar sen
men man lär sig. och jag tänker inte låta mig påverkas.
det är rätt lätt att säga.
jag beundrar ändå dem som kan umgås med folk
dem som lyckas bli omtyckta.
jag vet inte själv hur man gör..

jag har kommit fram till en del saker i dag trots allt.
förutom att jag på riktigt har lagt ner tid till Håkans hemsida
och skrivit min fysiklab nästan klar så tänker jag ändra min
inställning något. jag orkar inte med att tänka som de senaste
dagarna. jag klarar heller inte av att känna som jag kännt.
visst att jag inte kan sova om nätterna men det kunde jag inte
innan heller och jag lärde mig att koppla bort sånnt jag inte
ville påminnas om, jag kan nu också. och jag tänker göra det.

jag tänker sluta va negativ. sluta klaga.
tänker försöka iaf men klart mina svackor
kommer att komma tillbaka. men just nu vill
jag helt enkelt inte klara av det.

jag vill till sthlm & jag vill träffa sanna.
det var alldeles för längesen nu. & jag kommer inte komma upp innan
sommarlovet & hon kommer inte komma hem innan sommarlovet.
och jag tycker inte om det.
uh.

1. Vem är du? FridaEmmaPetronella.
2. Ålder: 18.
3. Personlighet: Mer konstig tror jag.
4. E-post: Yeah.
5. Stjärntecken: Oxe.
6. Jag kommer från: Ljungby.
7. Jag bor: Ett hus.
8. Mentalitet: Även nått riktigt tråkigt kan bli roligt.
9. Civilstatus: Mest förvirrad. 
10. Spel: sanning eller konserkvens.
11. Mac eller PC? PC.
12. 1024*768 eller 800*600? 1024*768.
13. Internet Explorer eller Netscape? Internet Explorer.
14. Din bästa egenskap: Humor.
15. Din sämsta egenskap: Spekuleringar.
16. Husdjur: Katt, katt, katt, fisk, fisk.
17. Familj: mamma, syster, bror, bror.
18. Kroppsdel du har mest nytta av: Ögonen.
19. Kroppsdel du tycker bäst om: Min vänstra tumme.
20. Jag sover: alldeles för lite.
21. Djur jag är lik: Hund (påstår dem.).
22. Tror du på något?: Självständighet.
23. Frisyr: Långt.
24. Hårfärg: Mörkblond.
25. Ögonfärg: Blå-gröna.
26. Längd: 177.
27. Biter du på naglarna? Ja.
28. Skostorlek: 39-40.
29. Gillar: Mamma, syster, nattliv, kläder. 
30. Ogillar: Ensamhet.
31. Favoritmat: Grillat.
32. Favoritglass: Mjukglass.
33. Favoritdessert: Glass.
34. Favoritpizza: Tycker inte om pizza.
35. Favoritdryck: Vin.
36. Gillar du godis?: Ja.
37. Isåfall vilken sort?: Lakris.
38. Min favoritdrink: Minto-chokladmjölk.
39. Min favoritfilm: Ingen speciell.
40. Min favoritdag: Lördag.
41. Min favoritklädesplagg: Svarta jeans.
42. Min favoritbok: Glöm att du har en dotter.
43. Min favoritmusik: Mando Diao.
44. Min favoritlukt: Burbery.
45. Min favoritblomma/planta? Solros.
46. Öl eller vin? Vin.
47. Liknar du en kändis? Hoppas.
48. Senast köpta skiva: Kom faktiskt inte ihåg..
49. Senast film på bio: Hm, jag är dålig på namn.
50. Bästa låten i världen: Rugby Tuesdag (speciellt en söndag.)
51. Senast lästa bok: För längesen.
52. Favoritförfattare: Karin Fossum.
53. Skriver du dagbok? Alltid.
54. Bästa årstiden: Sommar.
55. Älsklingsfärg: Alla.
56. Skulle aldrig ta på dig: Baddräckt.
57. Vad ville du bli när du var liten? Vägarbetare.
58. Blev du det? Nej, men det är inte försent än. : )
59. Brinner för: Äventyr.
60. Sportbil eller familjebil? Raggabil hellst. Annars sportbil.
61. Katt eller hund? Katt.
62. Har du nån nojja? Många.
63. Fobier? Handlederna.
64. Deppig eller glad? Upp & ner.
65. Politiskt insatt? Nej.
66. Värdesätter du ärlighet? Ja.
67. Brukar du dra "vita lögner"? Haha ja.
68. Är det ok med vita lögner? Ja, tillvaron kan lätt bli roligare så.
69. Känner du en mytoman? Ja.
70. Har du pojkvän/flickvän? Nej.
71. Är du kär?: Hur vet man?
72. Hur tidigt stiger du upp? fem.
73. Är det bra eller dåligt? Helt sjukt.
74. Vem/vilka vet mest om dig? Just nu ingen tror jag.
75. Gillar du att slåss eller? Nej.
76. Vad har du på dig just nu? Träningskläder.
77. Vad ska du göra ikväll? Blogga.
78. När var du senast riktigt full? Lördags.
79. Är du seriös? Nej.
80. Hur många väskor äger du? Oj, många.
81. Hur många bilar har du/ din familj: En.
82. Hur många biologiska syskon har du? 3.
83. Isåfall, vad heter de? Sanna, Simon, Olle.
84. Hur många timmar sover du per natt? Aldrig lika många.
85. Vem är snyggast i världen? Slagerkungen. : )
86. Vad är du allergisk mot? Myggor.
87. Ska du duscha idag? Ja.
88. Vad är det för veckodag? Måndag.
89. Vad är det för datum idag? 7 maj 2007
90. Vad gör du nästa år? Har ånget över att sluta gymnasiet.
91. Är du likgiltig? Nej.
92. Hårdrock eller synth? Synt.
93. Är du uppväxt i stan eller på landet? Eh. Stan?
94. Har du utländska föräldrar? Nej.
95. Gillar du att laga mat? Ja.
96. Märkeskläder eller secondhand? Båda.
97. Hur många par skor har du? Många.
98. Är du sexuellt frustrerad? Ja.
99. Vem är snällast just nu? Mamma.
100. Var har du ont? Biseps.

det var aldrig någonting jag ville skulle behöva hända,
det var bara en tanke (fantasi) & jag trodde aldrig jag skulle
hamna i situationen. trodde aldrig jag skulle behöva ta ställning
till ett beslut. och jag han hellt inte tänka så mycket. endå vet jag
precis vad jag jag gjorde och hur jag sa. men jag tänkte aldrig på
några konskvenser. & jag hatar mig själv i kväll. (mer än vanligt.)
jag borde gjort saker såå annorlunda i dag.

& jag brukar vanligtvis aldrig hata mig själv för saker jag har gjort
& jag brukar vanligt vis aldrig ångra sånnt jag gör.
& jag brukar vanligt vis inte förneka mig själv för mig själv.
jag var bättre förr.

& jag skulle aldrig kunna berätta för någon och jag skulle aldrig
våga ens ljuga om hur någon annan gjorde det i mitt ställe.
& det finns saker jag aldrig skulle ha gjort i dag, det det finns
saker jag aldrig skulle ha tagit till mig av i dag..
endå vet jag att det är ingen jag skulle behöva ursäkta mig för
mer än mig själv.
men när saker och tankar man förtränger och trycker bort bara för
att orka le i vardags situationer kommer utan förvarning.
är det svårt att inte falla tillbaks.
& fats att jag har lovat mig själv att aldrig någonsin tillåta mig själv
uppleva en oktober-november bete jag mig lätt som en idiot.
bara det att jag tror nog att jag klarar av mer än vad jag gör.

efter en söndag som den här kommer jag att börja hata söndagar mer än vanligt.
& jag hade gärna haft den här dagen bortspolan eller o-upplevd.

förlåt mamma.

14.14 har passerat och jag önskar mig alltid motstridiga
och dumdristiga saker, lyssnar på noll och undrar över
varför jag inte kan ta till mig de orden och fatta dem.

jag har inget egentligen att säga
åt någon. det är bara så jävla äckligt allting
och jag (vet inte). förlåt mamma.
men jag mår inte bra i dag.

(det har inte med dig att göra.)

jag brukar inte ha ångest på söndagar men i dag är det hemskt.
ångest över fortsatta studier, ångest över mina handlingar.
allmän ångest över livet. & jag önskar jag kunnde lova mig själv
att aldrig mer gå ut i ljungby, & jag önskar jag kunnde lova mig själv
att aldrig mer göra saker så jobbiga.

ah. jag orkar inte mer.
(jag vill inte jobba i kväll.)
men jag går faktiskt hellre dit än stannar kvar här.

jag skriver full & egentligen
borde jag inte skriva onykter.

det finns för mycket jag vill skriva, för mycket jag vill få bort
och jag lovade mig själv förra gången att aldrig mer gå hem
och gråta över vem jag är.

jag vill så fruktansvärt gärna tro på det du sa till mig,
& du har också så rätt om allting men samtidigt finns
det så mycket du inte vet om mig, så mycket jag hela
tiden förtränger för mig själv. & jag är så fruktansvärt
jävla falsk. & jag hatar mig för det samtidigt som jag
vet att jag aldrig skulle kunna göra det till något annat.

jag önskar mest att min syster inte var så långt ifrån mig.
att min syster aldrig lämnade mig ensam.
och jag kommer alltid att vara ensam utan dig.
också förstår jag dig så jävla mycket.
jag vill så gärna lova mig själv att aldrig mer gå ut i ljungby
men sen skulle jag aldrig klara av att infinna mig en helg
utan att dricka alkohol. och hur jävla patetiskt är inte det!!
jag klarar helt enkelt inte av mig själv utan
att låta mig förtränga allt på helgrna.
jag älskar det & jag hatar det.
jag älskar dig & jag hatar dig.

det kanske inte är så konstigt att människor tar mig så jävla fel
när jag säger hur hemskt saker kan bli med ett leénde på läpparna.
det kanske inte är så kontigt att allt alltid bli så jävla fel när jag
stannar kvar fast jag önskar att jag så mycket skulle gå.

det var inte tråkigt i kväll. jag hade skit kul.
vi förfestade hos peter. nano var med.
jag sa mycket saker jag inte skulle sagt &
jag fick veta mycket saker jag inte borde veta.
ändå vill jag tro att allting har en mening.
ändå borde jag sklta tro på det efter i kväll.
bara det att det är så hemskt att se allting  som är så uppenbart
innan det änns har upplevts. bara det att jag lätt tror för mycket innan
jag änns vet att det är sant. bara det att jag hatar allt just nu.

lördag och jag vaknade 3 timmar försent.
eller jag blev väckt och det var rätt tur.
för jag fick panik trotts att klockan bara var halv elva.
och jag hatar när jag sover bort mina lediga timmar.

på stan med knick fika 13.
& det var rätt bra endå.
trotts att jag var något rädd
när jag cyklade hemmifrån.

det blir utgång i kväll trots allt. jag hade lite tappat hoppet. eller jag är fortfarande
lite skeptisk, men också skulle jag inte gå ner mig om jag blir kvar hemma.
jag orkar inte med mer jobbigt situationer. och det var alldeles för längesen jag
lät bli alkoholet en fred-lörd. kanske är på tiden.. men jag vill inte.

30 min jobb P-hause.
jag vill inte
jag vill inte
jag vill inte
jobba idag.
oh.

---

det är kul att se hur du anstränger dig för att försöka
få mig till det du troligen tror jag kommer bli. jag får
sådär behaglig innom-bords kännsla över att se dina
försök, blickar och ord. jag kommer aldrig att ta till mig
av någonting du försöker med. jag blir mest glad.
och sen kan du fortsätta med ditt snack och se hur
imponerade folk blir av att lyssna på dig. det va inte jag
som blev det vi tillsammans sa vi aldrig ville vara. tönt!

efter en kväll som den här är det hyffsat lätt att
veta vad man aldrig mer tänker utsätta sig för..

jag förstår dig men ändå förstår jag dig verkligen inte.
det finns också så mycket jag vill ha sagt så många
tankar som hinner passera utan att jag får någon
chans att hitta de rätta orden. de rätta formuleringarna.
jag hör själv hur det jag säger även i mina öron låter
fel. det kanske hade varit bäst om jag helt lät bli att säga
någonting alls. för din skull och för min skull.

sjukats av allt är hur jag kan må som jag må i situationen.
det är jag som tagit besluten ändå känner jag såhär.
jag tycker inte om att uttrycka mig för personligt och jag
vill verkligen inte bli tolkad utifrån (här).
du vet och
jag vet
det blir lätt fel.

ändå blir jag fruktansvärt arg på saker du påstår om mig.
vi känner uppenbarligen varandra sämre än vad jag trodde.
du känner uppenbarligen inte mig. & skulle det göra någon skillnad.

jag vet att du är värd något så otroligt bra.
tyvärr är jag bara en medelmåtta.
tyvärr är jag dum
inte rätt.

förlåt
igen.

jag kuggade & jag vill inte prata mer om det..

igår såg jag på riktigt fram emot att snart ha bilkörkort.
idag orkar jag inte bry mig igen. ha.
som med allt annat. jag tar över jennies fasoner.

jag bokade precis 5 dagar bolänge. Peace & Love. & nu kan hon liksom säga vad hon vill
för jag tänker hämta ut biljetterna om en timma o sen är det to late. jag är rädd för att bli
för uppspelt över det innan vi ens hunnit uppleva, det brukar bara bli fel för mig då. men
jag kan inte låta bli. jag är ensam hemma och försöker konsentrera mig på en engelska
text som tydligen var viktig inför nationella i morgon. men jag har stora problem med att
hålla mig stilla. lyssnar på gyllenetider och kommer på nya saker jag måste leka lite med
innan jag kan sitta stilla igen. (& nu menar jag inte min leklåda!)


sanna vill till karlstorp. jag vill till öland.
det blir alltid som sanna vill när hon vill något riktigt mycket. men jag har en viss
tendens att hamna i fel gäng när jag blir ensam. & jag vet att jag skulle bli ensam.

jag måste få med mig latjo människor.
men sen vill jag också till öland.
fast det kanske inte är så smart endå. för jag vill aldrig mer bli kär.
& jag vill aldrig mer älska någon & jag vill aldrig mer gå in i ett förhållande.
till viss del tycker jag inte ens att det låter tragist.
men sen, varför skulle jag bli kär i öland?
och varför kan jag inte vara ensam på karlstorp?



sen förstår jag inte varför det är du som måste få veta först.
eller. jag vet, men jag kommer aldrig att kunna förklara.

jag hatar hur jag stressar upp mig inför presteringar.
jag hatar att säga att jag har misslyckats & jag får inte
kugga i dag. eller klarar jag inte det nu så går det
kanske nästa vecka. (det är vad mamma försöker
intala mig iaf.) jag borde klara det. men jag gör ju det
inte lättare för mig själv genom panikångest, illamående
och skakiga händer. jag har tagit 2 alvedon, tänker ta
med min rödprickaiga kramboll
och jag måste lugna ner mig!

jag sov under en himmelsäng i natt, det känndes lite som när man var liten
jag låg likadant och kollade upp i det vita tyget. fantiserade om hur jag var
en prinsessa och jag tycker riktigt mycket om min himmelsäng.
det var nog mer menat att fungera som ett myggnät men jag kan inte låta bli
att vara töntig. jag somnade tidigare än vad jag hade förväntat mig, det känns
faktiskt endå som att jag kan allt som har med regler och lagar inom trafiken.
bara det att jag får svårt att tänka som jag borde när jag inte kan hålla fingrarna
stilla. aah.
det går nog.

jag insåg på väg ner att jag faktiskt egentligen är fruktansvört rädd för dig.
jag vill och jag vill inte att du ska finnas när jag går förbi och jag hade helt
fel om vinflaskan brevid den vita lampan. den står kvar. men den va inte din.
jag följde nog efter enbart med syftet att flytta flaskan.
när jag konstaterade hur fel jag hade haft ångrade jag mig inte endå.
jag såg mig själv på kortet S. skickade i ett annat sammanhang av ångest.
jag var bu och han var bä. och jag hade klänningen, (inte du.)
det var sådär hyffsat fånigt så att det var svårt att låta bli att skratta åt ens situationen.

(jag minns inte hur jag försvann,
men jag kom tillbaka
livrädd
& sprang hem.)

jag har ont i magen. jag tycker inte om det.
det gör ont att sitta och jag vill hellst ligga
ner och inte röra mig mer i dag. (inte i
morgon heller.) jag vet inte om det är morgon-
dagens teoriprov som tynger mig, om det var
förgammla bröd eller om det är du.)

jag orkar inte få problem med att sova i natt.

kunde man inte bara för en gångs skull få veta vad man vill,
veta vad som är rätt.
att inte behöva bli förvirrad och ställa till allt,
bli förtvivlad och göra andra förtvivlade.
tänk om något kunde vara enkelt någon gång.

innerst inne behöver jag dig
men jag har inte riktigt erkänt det för mig själv ännu.
jag kanske har lätt för att kommunicera med andra människor,
men kommunikationen med mig själv är det något grymt fel på.
att öppna mig inför andra
fästa mig vid någon är
också något väldigt svårt.
jag vet att du inte tror mig.

va det inte jag som skulle hålla käften!?

efter en helg som den här är det svårt att veta hur man ska ställa sig
inför frågor.

jag ha tagit mig samman en del. igen.
allt är inte bra. allt blir aldrig bra.
men min artonårsdag var inte helt så värdelös
som jag påstått. mamma är underbar. bara det
att det är svårt att veta hur man ska hålla sig till
omgivningen när det finns en människa jag hatar
alldeles för nära och en som jag älskar alldeles
för långt bort. det fanns helt enkelt för många fel
för att orka hålla igen tårarna. & jag ville inte att du
skulle behöva se mig. förlåt.

det är onsdag men känns som måndag.
skönt.
bara det att jag har jobbiga saker jag inte
kan ge bortförklaringar till.
jag längtar tills lördag!


snälla, håll mig kvar.

(..har så svårt att säga om jag ens betyder nått för dig.)