spel.

efter en helg som den här är det svårt att veta hur man ska ställa sig
inför frågor.

jag ha tagit mig samman en del. igen.
allt är inte bra. allt blir aldrig bra.
men min artonårsdag var inte helt så värdelös
som jag påstått. mamma är underbar. bara det
att det är svårt att veta hur man ska hålla sig till
omgivningen när det finns en människa jag hatar
alldeles för nära och en som jag älskar alldeles
för långt bort. det fanns helt enkelt för många fel
för att orka hålla igen tårarna. & jag ville inte att du
skulle behöva se mig. förlåt.

det är onsdag men känns som måndag.
skönt.
bara det att jag har jobbiga saker jag inte
kan ge bortförklaringar till.
jag längtar tills lördag!


snälla, håll mig kvar.

(..har så svårt att säga om jag ens betyder nått för dig.)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0