värd att dö för?

vi levde då och gör det fortfarande
kommer ihåg saker som aldrig glöms
saker vi gjorde, saker vi sa
saker som aldrig mer blir som
förut.

sånt som är borta är försvunnet
kommer inte igen
men minnen och känslor finns kvar
fastän man inte vill behålla dem
förvinn.



allt blir inte alltid som man hoppas.
jag hade kanske kunnat anstränga mig mer.
men det är bara om ni accepterar mina röda ögon.


det är skönt att sanna är hemma.
tyvärr kan jag bara inte förtränga helt.

förlåt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0