LILLY BUN.

jag har ingen lust med någonting. dagarna är tomma och fyllda av ingenting.
jag går i stort sett omkring och hittar aktiviteter utan syfte utan anledningar för att hålla mig
borta så gott det går. det går bra, men i dag var det tungt.

mitt rum ser ut som det aldrig gjort förr. man ser inte golvet och man vet inte utan att kolla efter om jag egetligen har någon matta. men oxå. (vad spelar det för roll.) jag vill inte vara därinne endå.
jag ser inte fram emot någonting och jag längtar tillbaka till för mycket. men jag känner heller ingenting.
(det är väl så att den enda personen du inte kan leva utan är dig själv, )


morfar-mormor förgyllde tillvaron, jag blev nästan gårtfärdig
det är svårt att hålla inne och va stark när man ser andras tårar
komma och jag behövde verkligen vara där den tiden i dag
för jag förstod lite av mig själv att det hänger inte alls bara på mig.

det regnar ute och jag har befunnit mig under tak. för att lite slippa bli blöt.
jag har i smyg avundats ditt hår och jag hade kunnat stå kvar länge bara
för att avundas ditt sätt att klara av allting. kanske gör du inte det. kanske
är du egentligen som jag. kanske vet jag ingenting.
jag tog mig samman och gick in.


annars då?
jo, det är jobbigt. men jo, det går ändå. jag har kanske inte kommit till en vändpunkt.
men jo, jag försöker. det är svårt. men jag varken vill eller orkar hålla på så här mera.
det finns inget med det som är bra för mig, förutom möjligtvis de korta stunderna av
lycka som du ger mig.
allt annat förutom det, är en enda plåga.  

förlåt mig om jag är förvirrad,
men jag trodde verkligen på varenda vackert ord du sa och säger. 
som är lika underbar som du va.
förlåt, men jag antar att jag bara tycker om dig ganska mycket.

kanske borde jag bara lyssna lite mer på min syster. 
"we don't need anyone" som hon säger.

jag saknar dig. för mycket just nu.
för allt har blivit för mycket ensamt.

för var skulle jag annars krascha?
F.