LILLY BUN.

 nu slipper jag iaf gå med dåligt samvete en vecka för att
råka ta dö på något jag påstår mig älska. mina fiskar är
faktiskt lite de jag för tillfället kan ty mig till mest,
dom lyssnar alltid med förståelse och Lilly påminner
ganska så mycket om mig själv. jag ville alltid vara lilly.
hellstville jag heta bun i efternamn och vara precis
lika vacker som hon var på tv. jag ville säga allt hon
sa men jag visste redan då att det aldrig skulle
vara rimligt. min fisk är inte heller som lilly-bun.
och honfick inte ens välja sin prins jälv.

istället har jag framkallat magsmärtor och utan att ha den
minsta anledningen till magont bett om fem alverdon för
att kunna klaga över hur dåligt alverdon hjälper mot magsmärtor & få tillåtelse att gå hem. jag vet att männiksor ofta har svårt  att tro mig, men ibland har inte ens dom tillåtelse till att neka. : )