mun utan sår eller har jag fel igen?

"bara ett fån gör så mot sig själv."

jag blir trött på mig själv, jag måste lära mig sluta spekulera i sånnt
jag verkligen inte borde spekulera i. jag gillar inte den bild ni har fått
av oss genom allt jag säger. jag vill inte (som jennie) påstå att jag ljuger,
klart jag gör men inte för människor som vet vilken sida jag står på.
bara det att vissa saker säger inte ens jag, och andra saker får jag
fram på tydligen helt fel vis. jag kanske borde vända på det någongång,
det gör jag också men det är tydligen redan skapat en bild av hur
det ska vara. och så är det verkligen inte..


det förlöjligas, förvrids, förstoras, förminskas
till och med jag facineras av mig själv, när det
endå faktiskt i de flesta fall ligger något i det.
undantag; personligt möte hemma hos henrik.
jag behöver mest råd och backupp men det
finns ingen jag vågar fråga. jag säger inte allt
till alla, inte ens lite. bara det att man skapar sig
ofta en identitet, sen står man fast vid den.
jag gör likadant, men jag tror inte man skulle bli
speciellt förvånad om jag gör min precis tvärtom.
så vill jag inte ha det!


jag pratade mycket med mamma i dag, det är fortfarande så jag kan bli sådär
fånigt liten och villja säga allt jag är med om, allt jag tänker, allt jag upplever.
det är endå nått som är fel och jag vet inte om det är mig det beror på. jag tolkar
för lätt på människors hålningar och huduttryck. men det sas saker som gjorde
mig betydligt rakare och brunare än vad jag var innan. & jag ville säga så mycket
mer med du satt ner och jag bländades av solen. jag önskar ibland att du kunde
vara lite mer på min sida men så vet jag också att du alltid har rätt till sist.
 jag vågar inte fråga, jag vågar inte uttala mig det minst för att få mig till något annat.



jag kom hem från fredrik nyss, jag ville inte gå hem.
jag vågade inte heller stanna kvar och jag har ingen
lust att sova ensam i mitt (förtillfället) äckliga rum
i natt. jag vet inte om det är det att jag är så trött att jag
blev pigg eller om jag helt enkelt kan ta min powerwalk
i kväll för att slippa gå upp tidigt i morgon. mest borde
jag städa hos mina fiskar för det gör ont  i mig av att
behöva ligga och höra på hur de hjälplöst kippar efter
luft uppe vid ytan i hopp om att klara ännu en natt.

jag har lovat mig själv att städa hos dom i morgon innan jag går till
skolan och dör någon i natt komme rjag aldrig att förlåta mig själv.

och man har rätt att vara
rädd över att bli förälskad.
när du är förälskad är du sårbar.
du är maktlös mot dessa kännslor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0