LILLY BUN.

måndag. jag tänker aldrig fortsätta leva som gårdagen.

endå sitte jag här själv och har ångest för
att jag inte åker hem. jag vill ju inte åka hem.
jag vill inte försvara mig till alla fel du påstår
mig ha genom dina ögon. och varför ska jag
sitta där tyst och påminnas.

iaf. jag vill inte vara någon.
jag tänker på dig, och då.

det ska inte ens bli skönt att ha lov en vecka.
trotts att jag har tappat allt som har med mina
framtida studier att göra så är det där jag trivs
bäst. & det var uppenbarligen inte va det minsta
på väg till någotannat (som jag trodde.)

det är grått ute i dag-igen.
man kan ju inte bli annat än less.
jag borde hitta något som förändrar
hur man uppför sig. -tankesätt
jag tänker sluta anstränga mig det minsta.
för inget är logiskt.
för att ingenting är magiskt.
och det är så tragiskt.


jag tänker aldrig mer visa eller berätta när det känns som att
det är så här jag vill va. det kommer komma vändningr tvärt
emot och just nu önskar jag mäst att  någon kunde ta beslut.
jag vill inte vänta och se, jag vill inte ge det en chans..

---

jag vill inte gå hem i dag..

VARFÖR FANNS JAG FÖRUT!?
jävligt skit, vadför skulle jag förstöra allt.
alltid!
varför skulle jag förstöra mig själv?
jag var det nästan. nu är det försent.

ordspråket:"det ordnar sig till slut."
när är slutet, lever vi i en film?
världen är påverkad av fantasier.

F. -felsteg.