tystnad, tunnelavfart.

när kontakten med världen kör förbi
och allt jag hade gjort dig till vänder du emot mig
kommer du ihåg att det var jag som lärde dig allt?
ge mig tankar som förut
tankemönster som inte gick att brytas
vi är otrogna hjärtan som repareras om och om igen
och snart finns det inga plåster kvar.
men
idag bestämde jag mig för att uppleva min 18-årsdag.
nu kan ni kliva på mig, igen
.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0