LILLY BUN.

usually when things have gone this far
people tend to disappear
no one would surprise me unless you do.

man kund ju säg att jag icke är så aktiv med bloggandet i sommar.
jag har som vana att bara logga in och sen logga ut nästan direkt.
men det kanske betyder att jag har ett liv, kanske.

jag skulle beskriva min livs-situation med att
jag mår fruktansvärt bra &
jag mår fruktansvärt dåligt.
båda hänger på mina beslut.

jag har haft tom hus några dagar nu. det har varit rätt sköt.
jag har gjort rätt så mycket saker jag inte skulle ha kunnat
göra annars & det är rätt kul ibland.

i lördags va det fest. blev inte riktigt som planerat, eller blev inte alls som planerat
jag tror jag var mest glad att jag fick ut alla hyffsat tidigt och att jag själv slapp infinna
mig i danslokalen. men visst jag hade kul, men det fanns mer jobbiga saker som förstörde.
jag pratade aldrig med dig om det...

...istället började jag bli osäker på mig själv igen. 
och något som jag inte längre kommerihåg kom tillbaka likaså
en känsla, kanske en rädsla kanske en lycka.

det känns som att hur jag än gör så gör jag jävligt fel.
jag vill inte känna så. därför vågar jag inte prata.
(jag brukade alltid älska ord!)