när tiden närmar sig.

ge mig bara lite tid till,
jag ska göra allt bra igen.


här står vi nu.
ögonenöppna.
tänker: "får inte missa första intrycket, får inte.."
och skapar oss identiteter vi trivs bäst med.
de gör alla försök att smälta in/sticka ut
men det bäst att stå på egna ben
annars kan det gå illa.
(för vem vill stå på styltor i en låg koja?)


det är sol och varmt
och för vissa börjar skolan imårgon
det är slut på sommarlovet och
jag är för feg för att gråta..


vi konstaterade igår att det var iaf mitt sista ljungbydagarna,
att nästa år finns förhoppningsvis ingen av oss kvar här men
också att hösten och den kommande våren kommer bli hemsk.

jag är rädd för hösten. eller mest för hösten med mig själv.
hur jag kommer vara,
hur jag kommer känna &
hur jag kommer kunna klara av allt igen utan sanna hemma.

jag har gjort alldeles för många löften
lovat saker till alldeles för många människor &
redan ställt alldeles för höga krav.

sanna kommer hem på onsdag. det ska bli helt underbart att ha sin syster hemma
några dagar igen. att kunna gå in på ditt rum utan känslan av att ingen bor där längre.
jag tänker låtsas att du inte ska åka tillbaka. det gjorde jag förra gången också.
(det hjälpte inte då.)

-en centimeter närmare.-
jag älskar dig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0