LILLY BUN.

sanna kommer hem på fredag. det är skönt när dagarna av mellanrum inte hinner
bli så långa. man kan fortsätta där man slutade utan att behöva ta igen allt det man
egentligen missar. du missar ingenting här hemma, inte mer än mig. fast (vi)
missar nog rätt mycket av du inte finns här.

jag kunde inte somna i natt, jag vet inte vad det var med mig.
och jag kunde knappast skylla på att elektriciteten låg för nära
och stärde min hjärna. jag skrev sådär tio sidor om allt som
jag förmodligen inte borde. jag tror att jag fanticerade mig in i
sommaren & kom fram till att det är
för-mycket jag längtar efter
för-mycket jag måste klara av
för-mycket jag inte har
för-mycket jag måste fixa
för att våga vara normal igen. (eller det normala mig-själv.)

vilket jävla ansvar man plötsligt har inför allting. typiskt.

jag plockade fram mina mc-kläder i går. jag var sådär pirrig.
och jag vill inte ha snö mer. jag förväntar mig endå inte att
sommaren skulle kunna slå mitt och sannas 2006.

jag tänkte att jag skulle börja på allvar ta tag i saker från och med igår, det gick sådär.
jag imponerades fram till att jag inte kunde hitta min miniräknare och då rasade allt.
jag insåg hur värdelös man kan känna sig när man inte ha en riktig miniräknare och
hur mycket jag i fortsättningen ska börja uppskatta att jag faktiskt har en.

det var kul att se människorna i dag igen. jag hinner alltid
börja sakna många på kort tid. en vecka är inte så länge.
men det är tråkigt att vi bara utför vårat umgänge i skolmiljö.


jag borde sova.
för det har varit en lång dag idag.