LILLY BUN.

efter att ha haft telekon-kontakt med norge med darrande fingrar
har jag några snäpp tappat hoppet om att få resa dit tillsammans
med filla och lukta fisk. det är fortfarande inte helt kört, men jag
ser inte riktigt hur vi skulle lyckas få till det på en telefon intervju.

jag längtar till sommaren och jag längtar efter sanna.
det är som jag sa innan, hur mycket man än försöker
hitta en ersättare till vardagens tidigare självklarheter.
så finns det inget annat. istället blir det annorlunda. &
jag tycker inte om hur jag fick det till att bli. eller kanske
skulle jag egentligen bara behöva de små obetydliga
konvensationerna att bli verkliga istället för det här. &
jag mår inte bar av att gå runt och spekulera, endå kan
jag inte låta bli. jag är rädd för att det inte är på riktigt!

---

som jag sa till jennie innan. jag kommer ta tillbaka det, sen kommer jag klaga över
det igen. det kommer nog hålla på så tills jag lär mig att jag bara förlorar på det själv.
och det är bra att du gör dumma saker med mig för vissa nyårs-löften tänker jag faktiskt
stå kvar vid. jag tycker inte om när jag låter mig påverkas av andras åsikter.. faktiskt.

jag lät vissa saker bli offentliga för människor jag
annars aldrig ens hade tänkt samtala på tumanhand med.

---

jag fattar inte vad jag får min engergi ifrån, jag är inte trött!
men nu ska jag sova.

(jag trillade inte på vägen till skolan utan istället på vägen hem,
då isen hade smält och jag lyckades fint sikta in mig på en vatten
pöl. jag blev inte ens förvånad. grät istället en stun o gick vidare.)


det var mer än vi talat sammanlagt på flera veckor, och nu har kanske stämbanden förstörts.

ordlek.
Do
I
even
try.

F.