mitt i prick.

oh.        

 liksom, finns det något bättre!?

lindahl.  love you


docka
jag är styv ända ut i fingerspetsarna
jag kunde inte ens ta tag i dig ifall du bad mig om det
inte forma mina fingrar till en handtag
jag står och går
jag står och går
jag står och går
jag står och går
det regnade ute när jag hade typ trettio minuters
gåväg hem. jag tyckte om det för jag var inne i det
stadiet då jag nog hade kunnat få mig att le åt allt.
jag frågade tony om vesentliga saker som jag inte
alls fattade mig på. han är dålig på att förklara och
så blev det plötsligt fruktansvärt jobbigt att det regnade
ute, jag lyckades tillomed hitta en tändare i fickan
och jag brydde mig inte ens om att jag va på väg
upp för min egna backe.

det är så förbannat mycket massa som samlats på alla tänkbara och otänkbara
delar av min kropp, och jag har varit så förbannat dum och blind och blåögd.
jag avskyr att försöka dämpa kaos med
cigaretter och musik
men jag är gränslöst kräkfärdig av mig själv. och hur jag lyckas, för jag lyckas fan
alltid att få det till o bli såhär. jag tror jag tänker ignorera det och göra något annat.

F.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0