who needs forever!?

oh ja, jag vet.
vi borde börja om.

jag vet precs vad jag sa om det då. & det är inte långt kvar nu.
men kommer jag bli den som påminner. kommer du påminna.
har du glömt. vill jag. ska jag. ( ? ) FAN!

det är antagligen en av de bästa känslorna i världen när det står
"1 meddelande mottaget" på displayen och man kan gissa vem som sänt det.
jag tar långa pauser i natten, mitt i natten, jag tänker faktiskt på dig. och jag står
ute i ösregnet och säger att det bara duggar och att det är varmt, när jag blev helt 
dyblöt och har genomfrusna blåa fingrar. sen smyger jag in och tvättar mina tår
och lever länge på känslan att krypa ner i en varm säng barfota klockan halv fyra
på natten, runt huset, räkna varv, räkna leenden, räkna minuter.

(jag tycker inte om röken ensam.)
inte alls.



& en annan sak. jag drömmde om dig i natt.
du hade bytt ut spetts mot yoggingskor. och
pratade med på med en vänligare röst.

vi var hos annelie i går. hon är mer som en spå-dam.
hon hade 2 pinnar som man kunde fråga saker om
framtiden. jag frågade om vi kommer att träffas som vi.
(igen.) jag fick ett ja.

shit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0