sol-frossa.
det var aldrig planerat att jag skulle stanna kvar hemma i dag.
när mamma kom hem från jobbet tio i åtta låg jag med alarmet
i handen och fick störtnäsblod av att jag stressade till duchen.
jag hade planerat att befinna mig i skolan 60 minuter före lektions-
start för att fixa det sista på min redovisning och riktigt vara förbered.
men när jag stod i duchen och det var blod på hela golvet gav jag upp.
mammas reaktion förvånade trotts allt.
jag visst själv att om jag missar de första
sextio minuterna så missar jag allt.
det var hon som föreslog värnamo.
det var jag som inte sa nej.
ändå mår jag inte bra. sjuk hals, nästäppa
och jag blir svimmfärdig av att stå upp i längre perioder.
somnade i solen och vaknade av att jag trodde att jag
skulle dö. feber brukar leda till mardrömmar eller så
har jag bara en släng av solsting.
något som är lite läskigt är hur jag sa till mamma i dag på morgonen
att jag hade en kännsla av de det var sanna jocke igen. när sanna ringde
tretio minuter senare meddelade hon att det var sanna & jocke igen.
jag kunde bara satta mig in i min egna situation och önska att jag var lite
bättre på att reda upp kännslor utan att falla för småsaker.
att jag var lite starkare,
att jag var lite säkrare,
att jag var lite smartare..
jag kommer aldrig att bli det jag drömmer om. så varför bara släppa.
förlåt. jag vet att jag svamlar. men det är ju det.
jag vet inte riktigt själv. jag gör aldrig riktigt rätt.
& just nu känns det som att det vora för bra.
när mamma kom hem från jobbet tio i åtta låg jag med alarmet
i handen och fick störtnäsblod av att jag stressade till duchen.
jag hade planerat att befinna mig i skolan 60 minuter före lektions-
start för att fixa det sista på min redovisning och riktigt vara förbered.
men när jag stod i duchen och det var blod på hela golvet gav jag upp.
mammas reaktion förvånade trotts allt.
jag visst själv att om jag missar de första
sextio minuterna så missar jag allt.
det var hon som föreslog värnamo.
det var jag som inte sa nej.
ändå mår jag inte bra. sjuk hals, nästäppa
och jag blir svimmfärdig av att stå upp i längre perioder.
somnade i solen och vaknade av att jag trodde att jag
skulle dö. feber brukar leda till mardrömmar eller så
har jag bara en släng av solsting.
något som är lite läskigt är hur jag sa till mamma i dag på morgonen
att jag hade en kännsla av de det var sanna jocke igen. när sanna ringde
tretio minuter senare meddelade hon att det var sanna & jocke igen.
jag kunde bara satta mig in i min egna situation och önska att jag var lite
bättre på att reda upp kännslor utan att falla för småsaker.
att jag var lite starkare,
att jag var lite säkrare,
att jag var lite smartare..
jag kommer aldrig att bli det jag drömmer om. så varför bara släppa.
förlåt. jag vet att jag svamlar. men det är ju det.
jag vet inte riktigt själv. jag gör aldrig riktigt rätt.
& just nu känns det som att det vora för bra.
Kommentarer
Postat av: S.
Tycker du jag är dum? Idiotik? Vet attjag borde vara starkare. Menjag kan inte. Jag ska bara ge det en endate liten chans till. En. en är det lut på riktigt. & jag är faktikt lycklig...
Postat av: F.
jag tycker inte att du är dum, jag tycker inte att du är idiotisk. jag är mest förvånad över att det var du & inte jag. självklart ska du vara med jocke om du känner att du vill vara med jocke, bara du inte gör det för hanns skull. men jocke är en trevlig prick. du borde bara be honom att köpa näsdroppar och hålla inne tungan så han inte efterta kaj för mycket. : )
Trackback
