"till slut fick jag ont i ögonen.."

Jag kan inte komma på så mycket som hände då.
Men det jag minns var att jag cyklade i en stad på
natten. Alltid cyklade jag förbi en stor fabrik. Inifrån
fabruken hördes alltid musik. Det kunde vara popmusik
eller en massa saxofoner som spelade. Utanför fabriken
fanns en hare. Den var aldrig rädd, det var det jag som
var. Den där haren och jag blev välldigt bra vänner
fastän vi aldrig sa någonting till varandra. Det kan vara
så om man möts många nätter på samma plats, att man
inte behöver säga någonting, men man blir väldigt bra vänner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0