och nu?

varit och fikat med filla & nina, lunchat med syster
och ska snart ner på jobbet igen. fast jag bara jobbat två av sex nätter i sträck
så känns det som att jag bor där nere och bara är hemma för små korta besök
men just nu gör det mig inte mycket alls. var tillomed riktigt nära på att bryta
ihop totalt för en liten stund sen. jag blir bara så jävla less på det här och på att
ingenting blir någonting annat. fan!

och jag berättade idag fast att jag trettio minuter tidigare hade bestämmt mig
för att inte, typiskt mig. anledningen var att jag var rädd för reaktionen och som
väntat. men inte så farligt endå. men jag har egentligen absolut ingenting att
säga om det för jag vet inte och hur ska jag begära att någon annan ska veta.
jag har iaf skickat iväg det där mailet, det som jag skrev tusen gånger i olika
former inatt och kastade i soptunnan. resultatet blev inte alls likadant men nu
är det skickat och jag väntar inte på svar för jag vet inte om jag vill ha något
eller om jag vill att du bara ska glömma.

jag valde aldrig att älska dig, valde aldrig!
därför vet jag inte heller hur man väljer att sluta.

F.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0