ismyg älskling!

harry´s i lördags var rörigt, för mycket folk och man hörde inte vad man själv
försökte säga åt andra. fast jag var konstig och rädd och tillbringade mest
kvällen med att hålla mig undan, det var tråkigt för jag hade velat sitta bredvid
mamma och skratta åt människorna hon aldrig sett men hört så mycket om.

och efter två satt jag på en bänk och berättade åt daniel hur jag hade bestämmt
att allting skulle fortsätta och jag skämmdes för jag var onykter och du var mer
onykter än jag och jag var rädd för jag hade inte väntat mig reaktionen. klockan
fem står vi utanför mitt hus sista gången i armarna på varandra och du säger
allt det där du ångrade att du aldrig sagt och kanske jag också sen går du.
det är slut mellan frida & daniel..



jag jobbade min första natt inatt på nya jobbet, det gick bra och jag är extremt
glad för mitt sommarjobb. jag håller med mamma det var rätt skönt att krypa
ner ensam i den stora bruna soffan och glömma hemma ett tag fast igår var
jag inte så ensam och jag var rädd för han satt kvar länge utanför när jag hade
lämnat och gått in.

vi satt på trappan först, jag fick berätta natten i repris för du minndes inte, ville
inte minnas. han grät och jag grät för jag skämmdes igen över hur jävla vacker
du är och hur lätt jag bara släpper allt. vad det inte jag som sa att han var min  
drömprins, var det inte vi som skulle tillbringa sommaren ihop och längta efter
varandra hela hösten. tydligen inte.
...du lät bli att kyssa mig då.
och jag vet inte om han menar att vi ses igen eller att vi inte gör det och jag vet
inte om det spelar någon roll, jag känner inte dig fick aldrig lära mig känna dig.
och det är inte bara ditt fel.



endå är det konstigt hur andra saker passar så bra
in i varandra och att det betyder inte betyda någonting.
jag valde aldrig att älska dig, valde aldrig och därför
vet  jag inte heller hur man väljer att sluta..
men alldeles försent alltihopa och till råga på allt omöjligt!
jag lekte att jag inte visste om någonting annat och jag
kallade dig saker jag hade glömt att du hette.

jag minns inte, var det verkligen så bra!

F.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0