du lurar mig med ord.

vart ska du med din vilsenhet?
& vart ska jag om du tvekar igen?



helgen har varit hemsk och det är verkligen ingen överdrift. konstigt nog har timmarna
mestadels gått fortare än vad jag väntade mig och på något dummt otäckt sätt tror jag
det har varit ganska nyttigt eller nått. jag skulle iaf inte valt att inte ha tillbringat helgen
på bondegatan. en sak jag anade om mig själv sen innan som fick mig att känna mig
dålig inför de andra är min förmåga att inte gråta i omgivning. 
jag insåg först på natten när jag satt ensam bredvid sängen och räknade andertagen
att  jag har inte vågat visa en reaktion och sen tror jag att jag grät åt alla möjliga olika
saker för det är rätt många olika saker som just nu gör mig ganska nervös eller osäker.
och det var rätt skönt.

när klockan var sex på morgonen fick jag nog det gulligaste smset jag någonsin fått.
sen grät jag inte mer.

imorgon är det sista provet och efter imorgon tänker jag inte
lyfta ett finger för att anstränga mig till bättre gymnasiebetyg.

godnatt.

(när faller du tillbaka till den du faktiskt är!?)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0