LILLY BUN.

för du vet väl att saker och ting kan förändras, allt behöver inte vara som i april.
för det var som ironi som blev sann sen var det inte ironi längre och jag kan inte
bestämma mig om jag vill vidare eller tillbaka. har jag dig?

helgen fortsatte som om det aldrig hade varit något annat,
jag vaknade på morgonen som om du aldrig hade varit
något annat och jag öppnade mit boxvin som om jag aldrig
hade velat något annat. det är precis som jennie viksade
när hon stod i dörren; det är så typiskt mig. varför kan det
aldrig bli som något annat, varför ska det aldrig någongång
kunna va lite lättare för mig ocksa. det är liksom inte med
meningen jag konstans sätter mig i jobbiga situationer och
det var inte det här jag önskade på min nittonårsdag när jag
lyckades blåsa ut alla ljusen. 

(sen lekte vi inte nudda hud hela natten.)
& hans andetag smakade en annan persons närhet. 

F.