Rikets Tjanst av Alexander Skantez
"De hade varit ute i skogen i fyra dygn innan Bjorn Thormann sket. Inte sa att han hade trippat omkring med hopsnorpt ringmuskel. En latt magverk, javisst, men annars var det som om han glomt sin andtarmsoppning. Fyra skogsdygn utan att ha skitit en enda gang - fram till den har morgonen. Han hann knappt ruskas vaken av eldvakten, fa pa sig glasogonen och stappla upp forran det ackumulerade avforingsbehovet briserade. Stankande av bajsnodihhet snorade han pa sig kangorna med stela fingrar. Na, sak samma; trycket hade blivit outhardligt. Efter lite fummel med baltet och langkalsangerna sjonk han ner over det ovala halet tills skinkorna forsiktigt vilade mot pappkanten. Sedan slapptes den sedan spadbarnsaren inlarda ringmuskelkontrollen, och antligen, antligen; efter flera minuters sammanbitet krystande, sprutade fyra dygns samlade avforing ut. Kompakta klumpar rullade langs den svarta plastsackens sidor och sallade sig till hoger av exkrementer. For forsta gangen sedan Bjorn Thormann kysst sin alskade farval, kande han nagonting som liknade njutning. Han pustade ut en stund, men nar nasborrarna fylldes med produktionsdoft, plockade han upp toarullen, rev at sig ett langt stycke och tog ett rejalt torktag i de nedre regionerna. Pappret var fullstandigt uppblott efter nattens regn, och pekfingret plojde rakt upp i anus. Den forsta chocken paralyserade honom, och forst efter en sekunds hapen stillhet plockade han bort handen igen..."
Kommentarer
Postat av: hanna
Rent poetiska hojder!
Postat av: emma
amen herregud, som du sa hanna, fantastisk text.. haha!
Trackback
