dagarna som inte riktigt finns.

har blivit hyffsat överraskad av människors beteénde under den senaste
tiden. både positivt och negativt. min syster har gjort en timmars fotmassage
på mig två kvällar i rad (hon med sina fina naglar och jag med mina äckliga
fötter.) min pojkvän påstår sig ha skickat ett vykort från skottland (han som 
aldrig skickar vykort och som alltid glömmer.) och igår sa en person (som
jag vet har velat mig illa) att jag hade fin skjorta. inte illa.
men som sagt det finns negativa också.


jennie åker till stockholm om några timmar och jag har sån lust att skicka iväg
det där smset som jag redan har skrivit som ligger i utkorgen om att jag har
hittat en billig sista minuten biljett och att jag följer med. jag vill med, men det
passar nog inte. inte nu. jag är hemma ensam igen mellan lådorna och kommer
på saker som ska med men sen glömmer jag eller så hittar jag inte. egentligen
vill jag ha med mig allt och ingenting. jag vill inte slänga och glömma men jag
vill också ha bort.

det är konstiga dagar som kommer och försvinner. jag gör massa saker och så
gör jag ingenting. någon sort obetydlig meningslöshet. jag längtar några veckor
fram. jag fattar nog inte det är fortfarande lite för overkligt för att vara oss.




nu ska jag måla möbler.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0