LILLY BUN.

det går inte att ignorera och jag gör inte såmycket annat. jag är
tillbaka dit och jag fryser och längtar och det blåser rök på halsduken
men jag brukar ta av den och frysa ännumer för att slippa den
ihållande lukten och för att slippa den konstiga blickan och skammen
men jag tar också av mig halsduken för an annan sorts värme för
den andra huden och för att komma lite närmare ingentingalls.

jag gråter och trycker ansiktet mot kudden för att inte väcka olle och
för att inte lilla jinglan ska bli orolig och slicka bort mina tårar med
sin äckliga andedräckt. jag ångrar också men så vill jag det här för
det är ju jag som bestämmer och jag vet och du vet och såhär vill
jag inte leva vårt liv. men jag fryser mycket och speciellt om nätterna
för olle har öppet fönster och det brukade du aldrig vilja ha och jag
hittar inget bröst att värma mina händer på och inatt ska jag sova
med vantar.


jag skulle hämta min cykel idag. den som jag glömde i helgen på
andrasidan stan och fast att det var aldeles ljust ute och klockan
var över tio så gick jag fel.


jag längtar sju veckor frammåt, kanske mer...