oj

det är så förbannat mycket massa som samlats på alla tänkbara och otänkbara
delar av min kropp, och jag har varit så förbannat dum och blind och blåögd.
jag avskyr att försöka dämpa kaos med
cigaretter och musik
men jag är gränslöst kräkfärdig av mig själv. och hur jag lyckas, för jag lyckas fan
alltid att få det till o bli såhär. jag tror jag tänker ignorera det och göra något annat.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0