tisdag.

jag steg upp en timma förtidigt och snörade på mig skorna utan att tänka
speciellt mycket på hur ont det faktiskt gjorde. så gick jag ut och insåg
försent för att orka vända att jag hade glömt sätta på plåster. den smärtan
och synen av att det faktiskt var blod upp på vaden gjorde min morgonrunda
hyffsat plågsam. självdestruktivitet?
känner att det kommer bli en toppendag!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0